The purpose of this paper is to study the connection between Taoism and analytical psychology. This is done by descriptive text analysis of post-jungian literature. Often mentioned when searching for the inspirations and influences on analytical psychology we find references to alchemy, Buddhism, Gnosticism, Hinduism and the hermetic tradition. More seldom do we meet any references to Taoism. My aim is to investigate what gravity do the post-jungians attach to the taoism influence on C.G.

This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie med hjälp av Jungiansk psykologi som fokuserar på Ingmar Bergmans film Fanny & Alexander. Syftet är att studera biskopens skugga. Filmen handlar om familjen Ekdahl som domineras av en rik och begåvad änka, Helena, samt hennes tre söner. Sonen Oscar dör och hans fru Emelie gifter sig med biskopen. Hennes barn Fanny och Alexander följer med henne in i äktenskapet med biskopen.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

My intention with writing this essay is to find out how and in what way the priests in the Allhelgona Church in Stockholm use or are influenced by the ideas of C. G. Jung. This could be in their theology, their sermons or in their private counselling with members of the church.I have gathered a few interviews for this essay with the priests Olle Carlsson and Mary Philipsson which I have then analyzed and drawn conclusions from.Finally I make an assessment of the information and also see what problems may arise out of incorporating Jungian themes into a Christian atmosphere..

This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place? atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm.

Det här är en jungiansk filmstudie med fokus på synkronicitet i handlingen från början till slutet. Hur manusförfattarna skildrar en människas försök att glömma och förneka delar av sin historia till att via omständigheter hon inte själv kan råda över, bland annat tack vare ett intensivt inflöde av omedvetet material som manifesteras via synkronistiska skeenden, slutligen kan förlösas och gå vidare i livet igen. En slags mild chockterapi som upprepas till dess att huvudpersonen ger upp sin ensidiga hållning och börjar tro på livet igen.Jag kommer också att komma in på något som jag här kallar länkade händelser eller objekt..

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller äventyret, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas. Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.   Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt.

Min uppsats är en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrån den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen är en fortsättning på temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.Syftet med min uppsats är att utifrån den jungianska psykologins teorier få en fördjupad förståelse för den psykiska process som ritualen återspeglar. Min frågeställning är följande:Vilken psykologisk innebörd får Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrån den jungianska psykologins teorier?Jag har analyserat utifrån arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebär en fortgående psykisk växt som leder fram till mötet med en gudomlig inre själskärna, Självet. Forskningsmetoden jag har använt mig av är en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat är Friedlanders redogörelse för dansritualen.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan.Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum.

Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag går själv i utbildning i rosenmetoden så den kunskap jag får del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del två så gör jag en jämförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser på likheter och skillnader..

Syftet med uppsatsen är att genom att jämföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ?individuationsprocessen? med handlingen i Alkemisten ochkunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrån Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sägas beskriva.Kan berättelsen sägas spegla en individs genomgående av denna process i vår tid?.